Antal sidor: 392
Mitt betyg: * * *
Aurora Eken har haft en lycklig barndom på den välbärgade gården Hästnäs, som genom ett under skonades hennes familj från digerdöden som drabbade så många av Gotlands invånare nio år tidigare, då döda kroppar kantade gatorna i Visby, hela byar låg öde och likbålen brann dag och natt. Och nu kan hon se fram emot ett gott liv i ett stort hus i Visby som hustru till en förmögen tysk köpman.
Elin Persdotter föddes uppe på Klinten där Visbys fattiga befolkning trängdes. När döden skördat hela hennes familj stod hon utblottad och ensam i livet, utlämnad till andra människors välvilja och barmhärtighet. Men som piga hos Auroras familj har hon till slut fått mat och husrum och en säng att sova i och de båda kvinnorna kommer att stå varandra allt närmare.
När Gotland invaderas av den danska armén utlöser förräderi och svek en katastrof och tillvaron blir aldrig mer densamma. Tillsammans flyr Aurora och Elin undan kriget men ödet har fler överraskningar i beredskap. Livet tar nya vägar där svåra prövningar och farofyllda äventyr väntar dem, men också vänskap, tillit och kärlek.
Min bedömning:
Vilken tur att jag inte lever på 1300-talet. Dessa män som inte kan hålla tassarna i styr och sedan skyller på att kvinnan frestat dom. Så skönt att det har gått lite framåt sedan 1300-talet, även om mycket återstår på feminismfronten. Jag tycker om böcker som blandar fakta med fiktion. Här blir jag nyfiken på Lummelundagrottan, salmbär och vad en surcot är. Tack internet för att det finns.
Eftersom jag har varit i depressionens garn så gillar jag just det här stycket:
"Men kom då ihåg, mitt barn, när olyckorna hopar sig, när du tycker att ditt liv ligger i spillror och du inte ser någon utväg, när du har nått ditt eländes botten, när det är omöjligt att sjunka djupare, var tacksam för då har du fast mark under fötterna och då finns det bara en enda väg kvar att gå och den vägen bär uppåt, mot ljuset". Något att hålla fast vid när livet är som mörkast, det blir ljusare längre fram, låt tiden ha sin gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar