Priset man betalar

Författare: Lionel Shriver
Antal sidor: 459
Mitt betyg: * * * *

Handling: Shep Knacker har en plan, som han har arbetat i många år för att kunna förverkliga. Han har skrapat ihop en liten förmögenhet för att kunna lämna det dyra USA, slå sig ner någonstans där han kan leva billigt och klara sig på sina sparpengar resten av livet. Ingen stress, inga bilköer, inga sömnlösa nätter, inget snöslask.
Ändå blir det aldrig av. Hans fru Glynis hittar alltid något som är fel på de ställen de besöker.
Till slut bestämmer han sig för att det är dags - med eller utan henne. Han köper biljetter till en ö utanför Zanzibar och konfronterar Glynis med sitt beslut. Då kommer chocken. Hon berättar att hon har en ovanlig och livshotande form av cancer.
Shep inser att hon inte kan resa till Afrika, men att han inte heller kan lämna henne. Utan hans jobb har hon ingen sjukförsäkring och kan inte få den vård hon behöver. Snart visar det sig att inte heller hans sjukförsäkring är nog. Den täcker inte den behandling hennes läkare menar är hennes enda möjlighet. Och hur ska Shep kunna vägra att använda de pengar han faktiskt har för att försöka rädda sin fru, köpa henne några dagar till?
Priset man betalar är en stridslysten roman, full av svart humor. Lionel Shriver är en författare som inte räds svåra ämnen, vare sig det handlar om relationen mellan mor och barn som i Vi måste prata om Kevin, konkurrens och missunnsamhet i äktenskapet som i Dubbelfel eller svårigheten att välja mellan trygghet och passion som i Dagen efter.

Min bedömning: En helt underbart deprimerande bok.
Det är mycket att läsa, många ord att till sig så koncentrationen måste vara på topp.
Du lider med Shep, allt han tvingas gå igenom. Allt som kan gå fel går verkligen fel. Hans kompis Jackson är inte så dålig han heller. Två helt underbara personligheter som löser sina problem på helt olika sätt.
Det går inte att förutsäga vad som kommer att hända och slutet är helt obetalbart. Helt otippat i mina ögon.
Det blir till att läsa dom andra böckerna också.

En lång väg hem

Författare: Marcus Sandborg
Antal sidor: 187
Mitt betyg: * *

Handling: Ibland måste man gå vilse för att hitta hem.
När tolvårige Marcus och hans familj flyttar till grannstaden är det början på ett liv av rotlöshet. Det är i den nya klassen han börjar gömma sitt riktiga jag bakom en mask, för första gången i sitt liv känner han att han inte passar in.
Hans bästa vänner blir alkoholen och drogerna. Med dem blir han kung. Men till slut så spelar Marcus så många roller att han själv inte vet vem han är.
Något börjar hända med Marcus tankar. I sin värld är han maktlös men måste ändå bära hela världens ruskiga öde på sina axlar. Han måste avvärja katastrofer, och förföljs av  både MC-gäng och utomjordingar. Varje lite vardagsval kan bli avgörande för mänsklighetens framtid.
I bakgrunden finns familjen, som ser Marcus irrvägar, men inte kan göra något annat än att vänta på att han kommer tillbaka till dem.

Min bedömning: Ingen alls faktiskt. Det måste vara fruktansvärt allt Marcus går igenom men boken och livsödet fångar inte mig.

Denna dödens kropp

Författare: Elizabeth George
Antal sidor: 700
Mitt betyg: * * * * *

Handling: En ung kvinnas kropp hittas knivhuggen på en av Londons ödsligaste kyrkogårdar. Mordet får kommissarie Thomas Lynley att ta sitt förnuft till fånga och återgå i tjänst efter sin långa och känslosamma bortavaro i samband med mordet på hustrun Helen
Lynleys återkomst till Scotland Yard är minst sagt efterlängtad. Missnöjet med den nya chefen på mordroteln, Isabelle Ardery, växer och utredningsarbetet har kört fast. Hennes hårdföra ledarstil går alla på nerverna utom Lynley, som ser sårbarheten under den tuffa ytan och känner en motvillig attraktion till henne.
Spåret efter kyrkogårdsmordet leder Lynley, Havers och Nkata till New Forest, en nationalpark i Hampshire som ruvar på gruvliga hemligheter och lyder under egna lagar.

Min bedömning: Elizabeth George ÄR deckardrottningen framför alla andra. Finns ingen som kan mäta sig med henne. Jag längtar redan till nästa bok då jag vill veta mer om Havers, Nkata, Lynley och alla dom andra. Berättelsen är rapp, underfundig dialog, spännande, lite fnissig ibland. Jag fastnar direkt i boken och kan inte lägga mig ifrån den. Trodde det skulle vara svårt att läsa ut den inom 7 dagar men det tog två dagar så var den slut.
Boken rekommenderas å det varmaste.

Aldrig fucka upp

Författare: Jens Lapidus
Antal sidor: 498
Mitt betyg: * * *

Handling: Det finns bara en väg framåt. Alla hinder röjs undan snabbt och skoningslöst. Sån är lagen i Stockholms undre värld, en lag som stiftats av bossarnas boss, Radovan Kranjic. Och vill man komma upp sig måste man respektera mister R.
Thomas Andrén är snuten som går till motattack mot hela systemet - Mahmud-al-Askori är förortssnubben som vill diktera villkoren för sitt eget liv - Niklas Bogren är legosoldaten som startar sitt eget personliga krig mot samhället. Alla tre blir indragna i Radovans gravitationsfält, den mörka delen av staden: Stockholm Noir.
Här är inget omöjligt, här är allt till salu - men priset kan bli för högt, allt för högt.

Min bedömning: Ibland skulle jag vilja ha en ordlista på svenskan som skrivs, "gannen, shunnar, baxa, fuckar, gaylish, jiddra, bownar, lassen" mfl.  Kan det vara detta som ska vara Rinkebysvenskan? Strunt samma, det funkar fast jag blir tvungen ibland att läsa om meningen flera gånger för att förstå.
Niklas Bogren utvecklas på ett skrämmande sätt. Kommer på mig själv att hålla andan och vrida mig av "rädsla". Thomas Andrén slår tillbaka på sitt eget vis. Jag hejar på Mamhud, att han ska lyckas få till sitt liv på ett bra sätt.