torsdag 15 mars 2012

Slutstation rättspsyk- om tvångsvårdade kvinnor som inte dömts för brott

Författare: Sofia Åkerman & Thérèse Eriksson
Antal sidor: 284
Mitt betyg: * * * * *

Handling:
".....jag trodde att jag skulle bli psykotisk av den intesiva panik jag kände. Jag kunde inte andas och hjälmen tryckte mot huvudet. Jag hade alltid tvångshandskar samtidigt som jag var isolerad, så jag kunde inte göra någonting alls. Det kändes som jag blev utsatt för tortyr."

De är unga kvinnor som utvecklat ett allvarligt självskadebeteende, så allvarligt att allmänpsykiatrin inte längre har någon hjälp att erbjuda. Det enda som återstår är landets rättspsykiatriska högsäkerhetskliniker, där de spärras in på obestämd tid tillsammans med mördare och våldtäktsmän, trots att de inte blivit dömda för något brott och inte utgör någon fara för andra. I bestraffningssyfte utsätts de för tvångsåtgärder som isolering, tvångshandskar och hjälm, ingripanden som långt ifrån alltid har lagen på sin sida.
Varken kvinnorna själva eller deras anhöriga kan påverka situationen - de är rättslösa.

Författarna har under flera år engagerat sig i dessa fall och gjort ett stort antal intervjuer med kvinnor som vårdats inom rättspsykiatrin. De har också haft upprepade möten och samtal med ansvariga vårdgivare och myndigheter. Slutstation rättspsyk är en skakande rapport från ett Sverige vi inte längre trodde fanns.

Min bedömning:
Jag är glad att min ångest är så "lätt" och att jag inte har något självskadebeteende. Det går inte föreställa sig den ångest och panikkänsla av att ligga bältad och inte ha någon bredvid sig. Att inte kunna klia sig på kroppen på grund av att händerna är inneslutna i tvångshandskar. Det var skrämmande att läsa hur skyddslösa dessa kvinnor är, att dom inte får någon som helst hjälp, att det ljugs för dom, att ingen orkar eller vill ta ansvar för dom.
Författarna har gjort ett gediget arbete och dom skriver på ett kliniskt sätt som nästan är lite skrämmande.
Läs boken!

2 kommentarer:

  1. Tack för att du hjälper till att uppmärksamma kvinnornas situation genom att skriva och berätta om boken. Det är mycket värt!

    Varma hälsningar
    / Thérèse

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var så lite :-)) Tycker det är hemskt att det är så här.....önskar jag kunde göra mer....

      Radera