Mandelkärnan

Författare: Inger Alfvén
Antal sidor: 412
Mitt betyg: * * *

Handling:
När Laura (med långt å) är tolv tvingas hon lämna sin sjuka mamma i Argentina och ensam flyga till Sverige, en händelse som blir avgörande för hennes fortsatta liv.
Mandelkärnan är det svenska ordet för amygdala, det centrum där hjärnan lagrar känslomässiga minnen. I roamen är det Lauras svenska pappa, neurobiologen och forskaren, som i sina försök att få kontakt med dottern berättar för henne om just mandelkärnan och dess sätt att minnas.
"Är man rädd för något som man egentligen inte borde vara rädd för, så finns det lagrat i mandelkärnan."

Mandelkärnan är en berättelse i fyra delar som följer Laura genom några skeenden och vändpunkter fram tills hon som färdig läkare i trettioåren upptäcker att hon vill ha barn. Det för långt tillbaka i hennes egen halvt glömda och förnekade historia med dubbla språk och nationaliteter. Det blir ett sökande efter den döda modern, den hastigt åldrande fadern och försök att förstå det okända drama som en gång skilde hennes föräldrar åt.

Min bedömning:
Inte en berättelse som fastnar eller gör stort väsen av sig, tyvärr. Lättläst och lätt glömd. Ingen av huvudpersoner ger bestående minnen eller lyfter från berättelsen.