Hallonbåtsflyktingen

Författare: Miika Nousiainen
Antal sidor: 293
Mitt betyg: * * * *

Handling: "Jag har iakttagit svenskar på avstånd i hela mitt liv. Avståndet har varierat, men knappast intensiteten. För mig är Sverige synonymt med kärlek, svenskheten är en dröm. Svenska medborgare, även de alldagligaste-ja, i synnerhet de alldagligaste- är mina förebilder. Jag är bergsäker på var jag hör hemma. Och den platsen ligger väster om Finland."
Ja, Mikko Virtanen har onekligen ett problem. Han är en svensk man instängd i en finsk mans kropp. Men efter vissa inledande svårigheter går det vägen. Han blir Mikael Andersson, en trygg äkta man och tvåbarnsfar från Majorna i Göteborg.
Men han spelar ett högt spel och drar sig inte ens för att mörda på sin väg mot att bli en fullvärdig svensk. För vad gör man inte för att få leva i världens bästa land präglat av folkhemmet, Pippi Långstrump och Kungen och Silvia.

Min bedömning: "Hallonbåtsflyktingen är en roman fylld av humor och dråpligheter. Det är en varm hyllning till det trygga lagomlandet Sverige framförd med en ironisk och kärleksfull blinkning från vårt grannland i öster." Kan bara instämma. Dom första hundra sidorna är präktiga och ganska så tråkiga men kommer du bara igenom det så får du en jättetrevlig stund. Boken påminner om 100-åringen......men jag tycker att det här boken är bättre, mycket bättre.
En underbar scen är när Mikko går på Allsång på Skansen eller när han genomlider Eurovision Song Contest och Lordi vinner. Dråpligt är namnet.